När vi börjar stressa reagerar vår kropp som om vi kämpade eller sprang iväg. Detta tillstånd bestäms huvudsakligen av kortisol, även benämnt ”stresshormon”, som vid ett överskott kan skada vår kropp och vårt sinne.
Kamp-eller-fly
Kamp-eller-fly-responsen var känd för våra förfäder. Under jakt och samling av mat var människokroppen ständigt redo för handling, och chanserna att överleva berodde på förmågan att reagera så snabbt och effektivt som möjligt. Självklart är jakt och samling generellt inte vårt vanliga sätt att få mat, men mekanismen för reaktion på upplevd trauma är densamma. Plötslig fara (oavsett om den är äkta eller orsakad av känslor) översvämmar kroppen med kortisol. Under denna process träffar en stor dos glukos musklerna, blodkärlen smalnar, hjärtfrekvensen och immunsystemet och minnet börjar fungera mer effektivt. Allt detta förbereder oss perfekt för en snabb flykt eller ett fysiskt utbyte av argument, men begränsar samtidigt vår förmåga att utföra uppgifter där vi använder kunskap och tankeförmågan snarare än fysisk styrka. Men i dagens värld behöver vi möta sådana utmaningar dagligen.
Det glömska hormonet
Den plötsliga tillströmningen av glukos från hjärnan till musklerna orsakar den situationen som vanligtvis inte är svår när vi är lugna men som blir ett oöverstigligt problem när vi är stressiga. Därefter upplever vi också problem med det långsiktiga minnet. Vi vet alla hur det är att omedelbart glömma vad vi ville säga eller någonting var ”på spetsen av tungan” men som vi inte kan minnas. Det finns också situationer där vi plötsligt ej kan svara på en fråga medan vi under normala omständigheter skulle veta svaret. Den skyldige i dessa fall är kortisol. Studenter deltog i studier som visade de som fick detta hormon innan ett specifikt test gjorde sämre än de i placebo-gruppen. Under påverkan av kortisol förlorar vi kreativiteten eller förmågan att improvisera, och i stället kan vi enbart få tillgång till redan inlärd information. Hjärnan, figurativt sett, stänger dörren för oss.
Energisparläge
Minnesproblemen är små i jämförelse med vad som händer när tillfälliga stressfulla stadier blir kroniska. Vår kropp blir inte kapabel att skilja mellan tillståndet för avkoppling och spänning och är därför alltid beredd på att slåss eller fly. Musklerna får mer sockerarter, hjärtfrekvensen och minnet växlar till energisparläge. Utöver detta finns sömnlöshet som har en påverkan på varje ny ”sömnlös” dag. Kroppens svar är långvariga magproblem och försvagning av immunsystemet, vilket innebär att kroppen blir sårbar för kronisk infektion som är svår att bota. Energi omdirigeras inte bara från hjärnan utan även från det produktiva systemet. När stress fortsätter kan kortisol bokstavligen bli en mördare. Om vi inte hanterar kortisol själva, så kommer det att hantera oss, lättare än du tror!
Vad kan hjälpa till i kampen mot kortisol:
- kampsport – kan signalera att vi redan har ”kamp” attityden bakom oss,
- dans – slappnar av sinnet och musiken ger en frigörande känsla för sinnet,
- meditation – låter dig fokusera på mindfulness och hjälper till att styra våra känslor och lugna kroppen,
- omsorg för sömn och sömnhygien – sensoriska täcken för vuxna kan användas för att förbättra lugnande effekter,
- frekventa interaktioner med människor. – att bygga och stärka sociala band orsakar naturlig extas eller oxytocin som produceras i kroppen.
