Vetenskaplig forskning kring behandling av insomni med tyngdtäcke

29 maj, 2017 / Mateusz

Inledning

Enligt epidemiologiska studier drabbas upp till en tredjedel av alla industriländers befolkning av sömnsvårigheter. Problemet rör alla samhällsgrupper. Sömnlöshet upplevs av både unga och äldre, särskilt i storstadsområden, där man ofta utsätts för stress. Brist på sömn kan ha långsiktiga och kortsiktiga effekter. Den kan leda till depression, social utbrändhet, missbruk och andra störningar (ex. metaboliska). Den kan också påverka ens privat- och yrkesliv: får man inte tillräckligt med sömn så minskar ens produktivitet, bedömningsförmåga och motivation1.De vanligaste behandlingsmetoderna för sömnlöshet är farmakologi och beteendeterapi2. Den första metoden är ganska farlig på grund av att läkemedel kan vara beroendeframkallande och ha biverkningar. Beteendeterapi, å andra sidan, är en utdragen process och det kan ibland ta flera år innan man ser några effekter3. Därför började folk leta efter alternativ, som skulle kunna hjälpa dem att somna och sova lugnare utan att behöva inta läkemedel eller gå i terapi i åratal.Det visade sig att djupt tryck ger enastående resultat vad gäller sådana sjukdomar som ADHD, depression eller hyperaktivitet. Varje dag hjälper tyngdtäcken barn med ångeststörningar genom att effektivt minska ångesten och lindra – ibland även fullständigt eliminera – panikattacker. Det finns också många rapporter från vårdinstitutioner för äldre som säger att användning av tyngdtäcken väsentligt bidrog till att förbättra välbefinnandet hos personer med demens, Alzheimers och olika former av depression4.Forskningsresultat bekräftade att tyngdtäckena som vägde ung. 10% av patientens vikt påverkade mycket positivt deras välbefinnande i sådana fall som nämnts ovan5. Hittils fokuserade de flesta studierna om tyngdtäcken på behandling av störningar hos barn (framför allt ADHD och autism), men det undersöktes inte tyngdtäckenas objektiva inverkan på patienternas sömnkvalitet. Därför genomfördes den nedanstående studien som hade till syfte att bestämma vilken effekt på sömnlöshet en tyngd från ett tyngdtäcke har.

Undersökningsmetod

Marknaden för tyngdtäcken är inte stor, men ändå erbjuder den flera olika modeller med olika tyngdegenskaper. I studien användes den klassiska modellen. Personer som deltog i undersökningen kunde även välja en tyngdfilt som tillägg, vilken också finns tillgänglig i de flesta butikerna som säljer tyngdprodukter.Studien genomfördes i Sverige i två olika kliniker och varade i 4 veckor för varje deltagare. Den godkändes av Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göterborg och genomfördes enligt Helsingforsdeklarationen.Varje deltagare gav sitt frivilliga samtycke att ta del i undersökningen och fick ersättning för det. För att få en relevant objektiv och subjektiv analys behövdes minst 26 personer. Över 30 personer mellan 20 och 66 år deltog i denna studie.Deltagare hade sömnsvårigheter i varierande grader – vissa led av kronisk insomni, andra hade kortvariga sömnsvårigheter eller kronisk trötthetssyndrom.De som hade intagit läkemedel fortsatte behandlingen normalt under undersökningen. En grundval för att utesluta en patient från studien var en besläktad sjukdom som hade uppkommit inom 6 månader före undersökningen. Det var också förbjudet att ändra läkemedel inom 4 veckor före undersökningen. Av de 33 sökande klassificerades 31 till att kunna delta i testerna (varav 11 män och 20 kvinnor). Alla fyllde i detaljerade personliga frågeformulär angående deras livsituation, inklusive deras livsstil, men också hur avancerade deras sömnproblem var.Störningsgrader varierade, liksom orsaker till sömnlösheten och behandlingssätt. Varje fråga från frågeformuläret kunde bedömas på en skala från 0 till 28, där 0 innebar inget problem och 28 – en mycket avancerad sjukdom. Exempelvis: 4 innebar mindre besvär och alla punkter upp till 7 innebar att man inte behövde någon behandling alls. Punkterna 15-21 rörde regelbunden sömnlöshet (gällde för de flesta patienterna), medan 22 innebar mycket avancerade sömnsvårigheter.

Undersökning

Undersökningen var indelad i 3 delar. Under den första delen sov deltagarna hemma under sina normala förhållanden, med sitt vanliga överdrag som de hade använt dagligen. Efter en vecka valde de ut varsitt tyngdtäcke (ur vikterna 6, 8 och 10 kg) och sov under det de nästkommande 2 veckor. I den sista delen gick de tillbaka till sitt gamla överdrag. Under de två veckorna med tyngdprodukter kunde patienterna ändra överdrag enligt sina preferenser, t.ex. om de tyckte att täcket är för tungt eller för lätt för dem. På samma sätt kunde de ta extra tyngdfiltar och lägga dem under eller över tyngdtäcket.Det objektiva verktyget för mätning av sömnkvalitet var aktivitetsmätaren ActiWatch, som mäter kroppens rörelser under natten. En sådan mätare bars av varje deltagare under alla de 4 veckorna och mätte deras rörelsefrekvenser med hjälp av särskilda algoritmer. Sedan sparades resultatet i en så kallad observationsenhet, där det fanns ”sömnjournaler”. Det som mättes av aktivitetsmätaren var bl.a.: hur mycket tid tog det för patienten att somna in eller vakna upp, rörelsefrekvenser under sömn, hur länge sov man rörelsefritt, osv.

 

Fråga Nej Ibland / Ja Ofta
Tar du några sömnmedel? 66% 20% 14%
Är din sömncykel oregelbunden? 66% 20% 14%
Har du andra sovtider på helgerna? 49% 34% 17%
Har du varierande sovtider? 61% 39%
Arbetar du skift? 93% 7%

 

Det var oönskade att patienterna påverkades vid insomningen av faktorer som var ovanliga för dem. Därför bads dem att under undersökningstiden begränsa ovanliga aktiviteter, såsom att lägga sig sent på kvällen (eller senare än vanligt) och sova längre under helger. I fall av dem som inte kunde följa den regeln räknades inte helger in i provresultatet. Polysomnografisk undersökning genomfördes med en medicinteknisk polygraf som hade 23 program för att mäta aktiviteten i hjärnan, musklerna och lungorna samt syrehalten i blodet. Samtidigt så användes det en sensorisk pad som undersökte hur kroppen rörde sig under sömnen. Två gånger genomfördes omfattande polysomnografiska utredningar: först i den första studiedelen (utan tyngdtäcke) och sedan i slutet av den tredje veckan (efter 2 veckors behandling med tyngdtäcke). PSG-analysen utfördes med programvaran REM-Logic.Längs PSG-undersökningarna genomfördes mätningar med hjälp av den sensoriska paden som analyserar kroppsrörelser. Den avläste hur man rörde sig i sängen och baserat på hur lång tid det tog för en att utföra rörelsen och hur ofta det hände grupperades dessa beteenden i 4 olika kategorier. Vissa klassades som ”att vrida och vända sig”, andra bara som en ”ändring av sovställning”. Sedan summerades alla insamlade resultat och indelades efter timmar, med särskilt märke lagt på resultatet från näst sista timmen före vaknandet. Uppgifterna som sparades var: tiden från att vakna upp tills att gå upp ur sängen, sömnens effektivitet, ögonblinkningar, antal uppvaknande på natten, den stabila sömnens varaktighet, mm.Under hela undersökningsperioden hade deltagarna privata kalendrar för att skriva upp vad som hände på dagen och hur de upplevde nattens sömn. Det var ytterst viktigt att notera alla ovanliga saker som hände under dygnet. Varje morgon bedömde de också nattens sömnkvalitet på en visuell analog skala. ”Mycket dålig” var den lägsta bedömningen, medan ”mycket god” var den bästa. På liknande sätt bedömde de sina intryck enligt Karolinska institutets sömnighetsskala (KSS). I slutet av undersökningen beskrev deltagarna sina subjektiva intryck gällande användning av tyngdtäcke och skrev upp sina svar i ett formulär med åtta VAS-frågor (Visual Analog Scale).

Nr Fråga Betygsskala 1-10
1 Hur känns det att sova med ett tyngdtäcke? bekvämt obekvämt
2 Hur bedömer du din sömnkvalitet jämfört med att sova utan tyngdtäcke? bättre värre
3 Är täckets tyngd problematisk för dig? inte alls mycket
4 Har du svårt att röra dig när du ligger under ett tyngdtäcke? inte alls mycket
5 Upplever du att din kroppstemperatur ökar när du ligger under ett tyngdtäcke? inte alls mycket
6 Är det lättare för dig att somna under ett tyngdtäcke? ja, absolut absolut inte
7 Upplever du att tyngdtäcket ger dig en känsla av trygghet? ja, absolut absolut inte
8 Hur mår du efter att ha sovit under ett tyngdtäcke? mer utsövd mindre utsövd

Resultat

25 av de 31 deltagarna avslutade PSG-provet. Under den tiden de sov med ett tyngdtäcke minskade deltagarnas oroliga kroppsrörelser (att sprattla, vända sig i sängen) både i frekvens och varaktighet. Särskild förbättring observerades hos kvinnor, men även män upplevde tydlig förbättring (i minimalt mindre grad, men ändå). Perioder av lugn och stabil sömn förlängdes mycket – denna effekt noterades hos ⅔ av de undersökta.Även sömnbedömningen enligt KSS förbättrades hos varje deltagare: från genomsnittlig 5.5 till 5.8. Det märktes inga biverkningar hos någon av deltagare.De flesta patienterna gillade att sova med tyngdtäcke (85%) och en stor del påstod att med tyngdtäcke hade de lättare att somna (55%). Så mycket som 45% av de intervjuade menade att deras sömnkvalitet ökade.Det som är viktigt ur en användares perspektiv är att det inte märktes något obehag i samband med täckets tyngd: de flesta undersökta påstod att de inte påverkades negativt av den. Trots sin stora vikt stör inte tyngdtäcken sömnen.Tvärtom – nästan 40% av de intervjuade upplevde större trygghet när de svepte in sig i sitt tyngdtäcke. I sömnjournalerna förekom ofta uttrycket ”kokong” som ett sätt att beskriva hur det känns.Tyngdtäckena har gjort enastående intryck på de som hade, eller har, en stressig livsstil. Stress, nervositet och sömnsvårigheter – upplever du detta så kan ett tyngdtäcke vara av stor hjälp. Såklart kan det inte pratas om djupgående förändringar. Undersökningen varade ju bara i två veckor. Men sådana resultat på en så kort tid gör ett stort intryck.Hittils fokuserade de flesta studierna om tyngdtäcken på störningar hos barn (ADHD, autism, neuroser, mm.). Denna var den första studien där det undersöktes hur tyngdtäcket påverkar sömnlöshet. Det visade sig att tyngdtäckets djupa tryck hade mycket positiv inverkan på sömnkvaliteten hos nästan alla undersökta 7. De deltagare som använde tyngdprodukter hade bättre resultat, både de objektiva och subjektiva. De objektiva – därför att det noterades mindre tecken på orolig sömn hos dem. Subjektivt sett – därför att de kände sig utvilade och lugnare. De redovisade resultaten är värdefulla för dem som lider av sömnlöshet eller sömnsvårigheter. Sådana besvär kan med framgång åtgärdas med ett tyngdtäcke.

 

  1.  Colten HR, Altevogt BM. Committee on Sleep Medicine and Research-Sleep Disorders and Sleep Deprivation: An Unmet
  2. Public Health Problem. The National Academies Press Washington, DC, National Léger D, Guilleminault C, Bader G, Lévy E, Paillard M. Medical and socio-professional impact of insomnia. Sleep. 2002; 25:625-6293
  3. Collins A, Dworkin RJ. Pilot study of the effectiveness of weighted vests. Am J Occup Ther. 2011; 65: 688-694.
  4. Ohayon MM, Bader G. Prevalence and correlates of insomnia in the Swedish population aged 19-75 years. Sleep Med. 2010;11: 980-986.
  5. Grandin T. Calming effects of deep touch pressure in patients with autistic disorder, college students, and animals. J Child Adolesc Psychopharmacol. 1992; 2: 63-72.
  6. Stephenson J, Carter M. The use of weighted vests with children with autism spectrum disorders and other disabilities. JAutism Dev Disord.2009; 39: 105-114.
  7. Krauss KE. The effects of deep pressure touch on anxiety. Am J Occup Ther. 1987; 41: 366-373.