Som förälder vet du när ditt barn går berserk, när du måste lämna lekplatsen eller när det är dags att borsta tänderna. Vi är fortfarande förvånade över varför ett barn inte vill ta på sig sin mössa eller handskar när det är kallt ute eller äta en näringsrik frukost (som han eller hon gillar!) Innan barnet lämnar huset. Sådana situationer är ett verkligt test för föräldrarnas förhandlingar och konsten att kommunicera! Men vid liknande stunder har du undrat var uppror, skrik och hysteri kommer ifrån? Hur fungerar barnets hjärna i samband med dessa svåra känslor och…varför?
Varför förstår inte den här smarta och intelligenta femåringen vad vi säger till honom eller henne? Varför överraskar hen oss med sin visdom när det gäller att lösa pussel och inte förstår våra logiska argument? Om du vill veta orsakerna till sådana beroenden bör du analysera platsen där allt börjar, dvs barnens hjärna!
Domians av Höger Hjärnhalva
Den mänskliga hjärnan består av många delar, som var och en ansvarar för olika områden av vårt fungerande i livet. Den högra hjärnhalvan behandlar våra känslor och icke-verbala signaler, och den vänstra övervakar logiken och formuleringen av tankar till meningar. Hos barn, särskilt de små, dominerar höger vänster hjärnhalva under en tid, vilket är en lösning på vårt titelpussel!
Varför kastar sig ett barn på golvet i en leksaksaffär när vi måste gå ut? Barnet känner inte till något annat sätt – dess högra hjärnhalva är glödhet och logiska argument kan inte komma åt det. Fram till ungefär tre års ålder bor barn här och nu, varför det är så svårt för dem att beskriva deras välbefinnande eller känslomässiga tillstånd. Först när det första ”varför” kommer kan vi gissa att den logiska vänstra hjärnhalvan långsamt går med i spelet.
Däggdjurshjärna
Det är värt att notera att inte bara reptilhjärnan har utvecklats hos oss på den evolutionära vägen för mognad, ansvarig för instinkter och omedelbar beslutsfattande som underlättar överlevnad. Vi har också utrustats med däggdjurshjärnan, som är till för att skydda och forma våra familjerelationer och bygga interpersonella band.
Endast konsekvent och samordnat samarbete mellan alla delar av vår hjärna möjliggör harmonisk mänsklig utveckling – fysisk och emotionell. Och enligt forskare påverkas utvecklingen av detta samarbete direkt av barnets föräldrar och vårdnadshavare genom den typ av upplevelser de ger. Vår hjärnas neuroplasticitet, dvs. förmågan att anpassa sig till förändrade förhållanden, visar att hjärnan lär sig fortlöpande och varje ny upplevelse är en ny koppling mellan nervceller. Och nya anslutningar är sorters ”broar”, tack vare vilka vi kan utveckla nya färdigheter och övervinna de befintliga gränserna.
Hjärnstrategi
För att bättre förstå barnets beteende och svara på dess behov mer effektivt, måste vi titta på integrationen av vänster och höger hjärnhalvor som en strategi. Ibland leder ett trasigt godis eller oförmågan att göra klart ett pussel till en tragedi. Det här är det ögonblick då höger hjärnhalva är i ledningen igen, men tills vi svarar på behoven hos just denna del av hjärnan får inga logiska argument tala. Anslutning och byte är ett sätt att ansluta till ett barn som plågas av starka känslor – spegling av barnets känslor, verbal och icke-verbal inställning till honom eller henne för att relatera till hans högra, emotionella hjärnhalva.
Först när vi tämjer den emotionella sidan av barnet och barnet börjar återfå balansen, kan vi börja ge logiska argument och förklaringar av situationen, t.ex. ”Din lillasyster är fortfarande för ung för att förstå att man inte kan ta saker som inte är sina egna. Vad tror du att vi kan göra i den här situationen?”.
